Spinningstruktur at last (nöjd och självgod)

IMG_3755

Jag har varit spinninginstruktör länge. Närmare tio år, om jag räknar efter (time flies!) Under de åren har jag satt ihop ett och annat pass – har aldrig varit en sån som kör samma upplägg och spellista en hel termin, utan vill ha mer variation. Visst kör jag samma pass flera gånger, men helst inte oftare än var tredje vecka. Under åren har det så sakteliga samlats högar med mappar, banprofiler, anteckningar och CD-skivor i en enda röra.

Jag vill inte ens tänka på hur mycket tid det gått åt att leta igenom de där högarna när jag vill ha tag på just den där spellistan… Och just ja, den är ju 55 minuter och nu ska jag köra 45 – hmm, om jag tar bort den här låten och… *räkna räkna*

Ja, ni fattar. Två gånger i veckan sånt, inför mina måndags. och torsdagspass. Och säkert de senaste TVÅ ÅREN har jag tänkt att jag borde gå igenom rubbet, sortera bort allt gammalt, uppdatera anteckningarna och göra en mapp med BARA det jag vill använda igen. Och helst se till att CD-skivan ligger i samma mapp som sin klassbeskrivning…

Om ni såg grisar flyga i helgen så var det mitt fel, för nu är det gjort! Fotade högen ovan som ”före”-bild – sen hittade jag en hel kasse full med ännu fler mappar och lösa skivor *suck* Återupptäckte en del gamla pärlor jag glömt, slängde en massa skräp och nu får alla pass plats i den blå mappen. Bäst av allt – jag har gjort en klassplanering för den närmaste månaden. No more sista-minutenletande for me!

På måndag lunch blir det 30 minuter OS-tema, på tisdag kväll när jag vickar för Niklas kör vi snabbdistans 55 minuter, och på torsdag lunch blir det fyraminuters AT-intervaller. Om du undrade.

Jobba, var det ja

Igår gick jag förbi en reklamaffisch som påstod att för varje tråkig pendlarminut finns det 1500 snöänglar. Det blir 120 000 snöänglar för varje arbetsdag för min del, om en bara räknar tunnelbaneåkandet. Räknar vi dörr till dörr blir det snarare 180 000.

Undrar var alla de är?

Jag brukar fördriva restiden med att lyssna på podcasts och radio, eller med att läsa. När jag hade tio minuters bussresa var det liksom ingen idé; för kort tid för att hitta tillbaka till där jag var i handlingen och hinna komma vidare. Dessutom: åksjuka. På tunnelbanan blir jag inte åksjuk, och tiden räcker till. För tillfället snittar jag två böcker i veckan.

I samband med flytten gjorde jag mig av med en massa gamla böcker. Lådvis. De hamnade i ett par olika second-handbutiker och kan förhoppningsvis hitta nya läsare att glädja. Men nu är jag inte så sugen på att bygga upp nya bokberg, speciellt inte i takten åtta nya i månaden. Nej, med mitt nya minimalistiska tankesätt är det bara noga utvalda saker som får flytta in hos mig – och de som inte klarar cutten ska åka ut. Då är det briljant att det finns ett bibliotek på jobbet.

Jobblioteket

En salig blandning av böcker som mina kollegor (och jag) valt att ställa dit – en kan låna, byta och donera. Nyligen hade någon ställt dit en rad Lee Child-böcker som jag nu håller på att jobba mig igenom. Serien handlar om ex-militären Jack Reacher som efter att ha lämnat det militära ensamvargar sig runt i USA – och stöter på trubbel till höger och vänster, såklart.

Det slår mig att Jack Reacher är den ultimata minimalisten. När han köper nya kläder kastar han de gamla i soporna. I ”Bad Luck and Trouble” kommenterar någon att han kunde ha behållit sin gamla tröja istället för att kasta den. Han svarar ”Slippery slope. I carry a spare shirt, pretty soon I’m carrying spare pants. Then I’d need a suitcase. Next thing I know, I’ve got a house and a car and a savings plan and I’m filling out all kinds of forms”.

Ja, en får ju passa sig.

Budgetprojekt och minimalism

Från 1 januari till 31 mars 2013 gjorde jag ett experiment, för att se om jag kunde leva på mindre pengar än jag vanligtvis gör. Jag ville se hur mycket flexibilitet jag har i mitt liv, hur mycket pengar som går åt för att företaget Jag AB ska gå runt. Vad skulle t ex hända om jag skulle bli av med jobbet, välja att gå ner på deltid eller kanske byta karriär till något som ger mindre lön?

Ungefär en tredjedel av min disponibla inkomst gömde jag undan på ett sparkonto. Resten skulle jag leva på, och även kunna ha ett sparande. Ungefär hälften av budgeten gick åt till mitt boende (månadsavgift, räntor, amorteringar, försäkringar, el…), och den andra hälften till annat bra att ha, som jordnötssmör, Pinot Noir och diskmedel. Typ.

Det första jag gjorde var att budgetera min ”nya lön”. Där hade jag en fördel av att jag sedan några månader tillbaka hade använt ett program och en app för att registrera alla mina kostnader och inköp – då blev det enkelt att se hur mycket elräkningen, matkostnaden och andra återkommande kostnader brukade ligga på i genomsnitt. Sedan var det bara att kapa där det verkade möjligt och rimligt.

Det andra jag gjorde var att avanmäla mig från alla nyhetsbrev och reklamutskick från olika webbutiker och liknande. I min nya budget fanns det inte speciellt mycket utrymme för shopping, så varför utsätta mig själv för frestelsen i onödan? När en loggar in på till exempel Wiggle, AddNature, Eleven eller vad en nu frekventerar för virtuella butiker är det ju väldigt lätt att hitta saker att behöva. Men nu var det dags att omvärdera ordet behöva.

De tre månaderna gick väldigt bra, trots att en av de första sakerna jag gjorde 2013 var att bita av en framtand. Tandläkarbesök för närmare 2000 kr fanns inte planerat i budgeten i januari – men det löste sig med lite omfördelning av pengar från andra poster.

När jag inte shoppar saker jag egentligen inte behöver går det inte åt särskilt mycket pengar, har jag upptäckt. Det jobbigaste i början var alla köpimpulser. Bara på en fem minuters promenad kunde peppra hjärnan med förslag. Varför inte ta en kaffe? Köpa en tidning? Äta mat på stan fast jag är hemma om tio minuter? Köpa ett nytt nagellack för att det har kommit nya färger? Det var jobbigt, irriterande och lärorikt att faktiskt bli medveten om hur många tillfällen – och lockelser – det finns att spendera pengar på helt onödiga saker.

Med tiden minskade den där impulsen i styrka, för att faktiskt nästan helt försvinna. När det var några veckor kvar på projektet upptäckte jag att det nu var lättare att låta bli att köpa, än att köpa. Jag hade blivit medveten om att jag faktiskt klarar mig alldeles utmärkt utan många saker som jag slentrianmässigt gjort av med pengar på tidigare. Och hur många saker i mitt hem som bara genererade oro och stress – oro för att de skulle bli stulna eller förstörda, och stress för att jag varken använde prylarna eller hade tid och lust att damma dem. Jag insåg att färre saker, snarare än fler, var rätt väg att gå. Befriande.

I samband med en flytt drogs det hela en smula till sin spets. Alla ägodelar får inte plats i det nya hemmet, så en del ska bo i ett Shurgardförråd en stund. Om jag måste betala pengar för att förvara saker blir det ännu lättare att rensa ut, det säger jag nu.

Och så inser jag att det är inte bara prylarna jag vill rensa i, det är hela livet. Det mest värdefulla jag fick ut av mitt budgetprojekt var inte tusenlapparna på sparkontot utan ett helt nytt perspektiv. Mer om det kommer lite senare.

IMG_2213

Tacksamhetstisdag

Efter att ha gått omkring och känt mig lite sådär allmänt tjurig och otacksam i några veckor slog det plötsligt ner en sjukt konkret tacksamhetsbomb hos mig: Jag känner ingen som helst julstress.

Inga mängder av människor att panikhandla julklappar till (i familjen har vi slutat med julklappar till vuxna för flera år sedan).

Ingen julmat att inhandla och tillaga – jag ska äta julbord i goda vänners lag på Fjäderholmarna på lördag, sedan har jag lovat mamman att göra asiatisk sill till julafton – men det är allt.

vitklapp

Ingen ”åh, den här julen måste bli den allra mest perfekta Disneyföreställningen EVVAH!”-stress. Alls.

Det ska bara bli skönt att vara ledig lite, och hänga med sköna människor. Kanske blir det ett simläger också, så jag kan bli duktigt klormarinerad i mellandagarna – det vore nice. Och är nog i min enkla värld den mest perfekta julen evvah.

Vad ska du göra i december?

Köpa lycka. Går det?

Ibland (ja, ni vet, innan jag blev minimalist och slutade shoppa) så brukade jag säga att de som hävdar att pengar inte kan köpa lycka bara inte vet var en ska shoppa. Nu verkar en del forskare vara inne på samma spår. Jag hittade en artikel på The Globe som hävdar att rätt spenderade pengar faktiskt kan göra dig lyckligare.

Det är ju lätt att tro att mer pengar är lika med mer lycka, men så är inte fallet enligt artikeln. När du uppnått en viss levnadsstandard och har råd med det du behöver bidrar ytterligare pengar med väldigt lite ökad lycka. Dessutom går det inflation i den lycka du känner när du köper saker. I artikeln tas exemplet att en inte blir så glad av att köpa en BMW om en redan har ett gäng Ferraris i garaget – och efter mina shoppingreducerande aktiviteter vill jag hävda att för mig gäller exakt samma sak för nagellack och klänningar. När jag köper ett nagellack var fjärde månad blir det speciellt. När jag köper halva OPI’s kollektion varje gång det kommer en ny hinner jag glömma bort att jag köpt dem.

Elizabeth Dunn och Michael Norton har skrivit en bok på temat – Happy Money heter den.  Jag är lite sugen på att beställa den och läsa mer – många av deras tankar verkar vara i samklang med Michael Dahléns Nextopia, som jag tycker jättemycket om och planerar att läsa om inom kort. Hans genomgående tema är att våra förväntningar på en händelse har blivit viktigare än själva händelsen – du är lyckligare när du planerar sitt bröllop än efter att du har gift sig, och förväntningarna på en semesterresa ger mer lycka än att göra själva resan.

Om vi ska tro Dunn och Norton så ska vi tänka på fem saker när vi spenderar pengar, för att våra pengar ska ge oss så mycket lycka som möjligt.

1. Köp upplevelser istället för saker

Att köpa en resa, betala för att se en film, en teaterpjäs, spela ett spel eller att äta gott på en speciell restaurang – aktiviteter och upplevelser gör oss nöjdare än att köpa prylar.

2. Unna dig, gör inköpet speciellt

Glass är godare om vi inte äter det varje dag, och som jag skrev ovan om att köpa ett nagellack istället för tio. Vi vänjer oss väldigt snabbt, och uppskattar inte sakerna på samma sätt som om vi gör inköpen till speciella tillfällen. Det här stämmer väldigt bra in på mig, jag uppskattar mina lyxinköp mycket mer nu! En sak jag dock inte ransonerar är matinköp. Att köpa och laga god mat av bra råvaror gör mig glad och nöjd, varje gång. Det går ingen inflation i det för mig.

3. Köp tid

Det här är tydligen ett område där många av oss övervärderar pengar och undervärderar tid. Dunn och Norton råder oss att fundera på hur vi skulle använda den extra tiden om vi skulle betala någon annan för att göra saker vi verkligen inte gillar att göra. (Städning, någon? Fönsterputsning?). Jag gjorde mig väl själv skyldig till det här när jag flyttade för några månader sedan och valde att göra flyttstädningen själv istället för att hyra in en städfirma. Det skapade väldigt mycket stress, som jag såhär i efterhand kanske hade kunnat vara utan.

4. Köp nu, konsumera sedan

Det här är väldigt mycket Nextopia – att förväntningar skapar lycka. Författarna tycker att vi ska boka våra semesterresor så tidigt som möjligt för att få njuta av att göra planer, läsa om resmålet, titta på bilder och fantisera om hur härlig och fantastisk resan ska bli. Det här funkar förstås inte bara på stora grejor som långresor till andra sidan jorden. Det kan ju vara så enkelt som att boka ett bord på en restaurang du länge velat prova, till om två veckor. Sedan kan du läsa menyn och fundera på vad du ska välja, och på så vis förlänga njutningen av restaurangbesöket.

5. Investera i andra istället för dig själv

Forskningen visar också att pengar vi spenderar på andra människor kan ge mer lycka än de vi spenderar på oss själva. Kanske bjuda med en god vän på det där restaurangbesöket om två veckor? Det kanske får dig att känna dig givmild och generös. Att ha så att jag kan dela med mig till andra betyder kanske att jag har tillräckligt?

Fast ibland kanske vi bara ska leka mer. Vad tror du?

IMG_20130623_121650