I gränslandet

Just nu är jag mittemellan, i den där twilight zone. Du vet, för sjuk för att träna, men inte tillräckligt sjuk för att vara hemma från jobbet.

Hade det här varit för ett par år sedan så hade jag antagligen tänkt att det inte var så illa, och hållit mina klasser ändå, av vana och någon slags duktighetssyndrom- Not this time! Den här gången lyckades jag vara smart och hitta vikarier. Det är oftast inga problem att genomföra klasserna, men det brukar kosta att förkylningen hänger kvar i ett par veckor. Nu ger jag immunförsvaret fria händer att kämpa ner baciller, och försöker låta bli att störa den verksamheten. Hejar på från soffan. Och hej, internetshopping!

Idag kom skorna jag impuls-fyndklickade hem i förrgår. De ser ut som löpglada små karameller i sin kartong, och jag blir sjukt sugen på att dra ut och sprätta med dem. De ser kanske inte jätteforta ut, men skenet kan ju bedra? Så snart huvudet slutar producera snor ska jag ut och testa. Kämpa, immunförsvaret!

DSC_2624Från soffan kan en också kolla på TV – nya säsongen av Svett och Etikett släpps idag. I första avsnittet kör Kalle Zackari Wahlström cyclocross i Hellas, och kommer på att det faktiskt går att cykla sig trött. Ingen nyhet för mig, direkt! Klart sevärt avsnitt och rätt bra propaganda för cykel som träningsform.

Utan att spoila alltför mycket kan jag avslöja att Kalle verkar ha hajat vad det här med cykling handlar om. Hör bara:

”Det finns något underbart med cykling. Cykling är träningens trollkonst. Det finns lagar och regler som allt och alla följer utan undantag för evigt, amen. Naturlagarna går inte bryta mot, det vet ju vi, för det sa Newton och dom. Men naturlagarna gäller inte cykling, för när man tränar cykel är det som att man lurar tid och rum. Man trampar på sina speciella pedaler med sina speciella skor och ut kommer fart som är mer än vad som borde vara rimligt. När man cyklar får man liksom mer än vad man stoppar in. Och det är inte bara fart, det är något mer. Det är frihet. Man känner sig fri när man cyklar. Fri i ett fängelse av tight tight lycra.”

Löpcoachpremiär!

I morse gjorde jag något jag aldrig gjort förut – jag coachade en löpgrupp. Tänka sig, alltså! Tror inte själva vidden av det hela stod klar för mig förrän jag stod där utanför receptionen och väntade, och en skäggig man skyndade fram och frågade om jag var löpcoachen.

– Eeh… Ja! Ja, det är jag. Välkommen!

Allt som allt dök det upp nio löpare, som fick värma upp, köra rörlighetsövningar, en massa löpskolning och så några vindlopp. Tur med vädret hade vi också, sol och fint när vi skippade och trippade och hälkickade och gjorde koordinationsövningar. Silly walks galore! Alla verkade trötta och glada när vi var klara, och sa att de såg fram emot nästa gång – då blir det intervaller. Tidsintervaller, så alla kan hänga med i sitt tempo.

Det här blev en favorit (eller tvärtom…) bland löpskolningsövningarna – tar fint på både bålstyrka och baksidan av benen.

Det var så himla kul! Ser redan fram emot nästa gång, om två veckor.

play_löp
Riktigt såhär soligt var det inte i Tanto i morse, men nästan!

Kylslagen löpdag

Dag 2 på Fit2Run-kursen med Urban Tribes var det riktigt, riktigt kallt.

Frozen Seal

Vi höll till i Tanto som igår, och vinden var inte nådig. Den gick genom märg och ben, och den enda lä som fanns att få var bakom kurskompisarna. Idag skulle vi alla presentera två block från klassen – styrkeövningar, intervaller, löpteknik och spänst. Jag hade inte alls klätt mig för vädret, eller i alla fall inte för vinden, och efter sisådär en halvtimme ute var jag genomfrusen. Kyla är SÅ inte min grej, kroppen stänger ner och jag tappar all energi. Som tur var fick jag presentera mina delar ganska tidigt. så jag fick det gjort innan jag blev ynklig på riktigt.

Det känns ju inte så kul för den som ska presentera sist om alla har gett upp och bara kör på halvfart, så jag försökte ändå köra på så gott jag kunde. Intervallerna funkade inte alls, benen värkte och det krampade i baklåren – men joggintervaller är ju också intervaller. Det var galet skönt när vi var klara och fick jogga tillbaka till centret och tina upp i bastun.

Urban Tribes kursledare är riktigt bra på att ge feedback, och jag fick med mig en del att tänka på till kommande pass. Schemat är inte satt ännu så jag vet inte om jag kommer att få någon fast klass, men kurskompendiet får åka med till Playitas nästa vecka så jag kan träna på övningarna. Det fanns mycket där jag behöver jobba på!

Nu: middag, och sen resten av kvällen i soffan.

Zzzz…

Fit2Run-utbildning med Urban Tribes

fit2run
Bild lånad från Ingmarie Nilsson (http://blog.nemonisimors.com/)
DSC_2540
Här gör vi något som ska föreställa häckgång.
DSC_2538
Rubin visar hur det ska gå till.

Snart är säsongen för Runner’s Strength på SATS slut – sista mars försvinner den från schemat och ersätts med uteklasser. Nytt för i år är Fit2Run, en klass med styrka, intervaller och löpteknik. I helgen är det utbildning för aspirerande Fit2Run-coacher, och jag har ägnat hela dagen åt att nöta olika övningar. Upplägget kommer att ändras varje månad, och vi har nu gått igenom alla övningar som ingår för hela 2015. Gissa om jag är trött i benen?

Det kommer att bli en helt grym klass, som vanligt när Urban Tribes är inblandade. En härlig mix av styrka och flås, och med en massa teknik invävt. Preliminärt kommer klassen att finnas i Sickla, Sundbyberg, Huddinge, Värmdö, Väsby och Täby (och kanske några fler som jag har glömt…) – bor du i närheten så se till att testa!

Imorgon fortsätter vi, och då ska vi alla få presentera del av en klass. Nu är det alltså läge att plugga, och sova. Och så på’t igen imorgon, med fräsch träningsvärk i benen.

Wish me luck!

The curse of the egenföretagare

Om jag tränar något nuförtiden?

Eh, näe, det hinner jag visst inte.

Sedan jag bestämde mig för att jobba lite mer aktivt med det jag tycker är roligast, dvs yoga och träning, har uppdragen glädjande nog trillat in. Och jag har fallit offer för egenföretagarsjukan att ha svårt att tacka nej. Dels är ju alla uppdrag så kul och spännande – och dels vill jag ju bygga upp ett nätverk av kontakter och är lite orolig för hur det ska gå om jag tackar nej till nåt. Tänk om de aldrig frågar igen?

Det här är ju inte riktigt hållbart i längden inser jag, eftersom jag inte hinner särskilt mycket mer än jobba, planera klasser, förbereda klasser och hålla klasser. Ja, och åka emellan olika ställen där klasserna är. Och äta och sova så klart. Alltid viktigt, men extra viktigt när det är fullt upp. Och jag har visst något triathlon och några swimrun att träna för. Det är dags att ta tag i mig själv och planera lite smartare.

Ett av uppdragen som tagit mycket tid tar slut denna vecka, så sedan blir det lite mer utrymme i kalendern. Och vecka 11 blir en boostvecka träningsmässigt, så jag kan simma ur mjärden och komma igång mot tävlingssäsongen 2015. Gäller bara att inte ta på mig en massa nya spännande uppdrag som äter upp den nyss frigjorda tiden… Eftersom teknologin för kloning inte kommit så långt antar jag att jag måste lära mig att prioritera. Det kanske är dags?

Yoga games del 3

Söndagen började med klassen ”Tripischore sun salutes” med Nikki Durant. Jag visste inte riktigt vad jag skulle vänta mig, men det visade sig att Tripsichore är ett danskompani som utvecklat yoga som artisteri. Hjälp! Nikki förklarade att vi skulle gå igenom väldigt grundläggande varianter av de solhälsningar de använder som uppvärmning innan sin träning. Rörelserna såg vansinnigt graciösa och smidiga ut när Nikki gjorde dem, mjukt och smidigt och med djupa bakåtböjar. Sköna rörelser för trötta kroppen.

test2

Efter solhälsningsartisteriet var det Pranayama med min nya favorit Raghunath. Mera chanting, olika andningsövningar och sedan ett flöde med fokus på andning. Han gjorde samma sekvens flera gånger, först med fem andetag i varje position, sedan bara ett – den idén kommer jag att sno. Reflekterade också över vad skönt det måste vara att guida yoga när en bara kan säga positionens namn, och så vet varenda själ i salen vad det innebär. En av svårigheterna med att guida ovana yogis är att kunna komma av mattan tillräckligt mycket för att kunna assistera, tycker jag. Jag behöver öva mer på att guida bara med rösten, och det är ju svårare med elever som inte vet hur till exempel krigare 2 ser ut.

En föreläsning om andetaget var ett skönt teoretiskt avbrott i allt det praktiska, och sedan var det dags att assistera. Jag fick chansen att assistera Fröydis Hansviks klass ”Global Yoga för löpare” tillsammans med Yoga Stories-Therese, och det ville jag förstås inte missa. Det är lärorikt att assistera tillsammans med andra, och se vilka tekniker de använder, och Therese är väldigt duktig och erfaren. Dessutom jättetrevlig, som de allra flesta yogis jag träffat. Kul med nya kontakter, och en chans att öva assisteringstekniker.

Avslutade veckan med en yinklass med Patrick Broome. Tröttmössa vid det här laget, så klassen flög förbi i en dimma. Skönt i kroppen efteråt! Undrade lite hur jag skulle komma ur sängen för att leda yinklass på World Class kl 06:45 på måndagmorgonen, men det gick ju det med. En fördel med morgonklasser är kanske att alla deltagare också är lite nyvakna, och inte märker när jag svamlar lite. It’s all good!

Tack för en grymt fin yogahelg och längtar redan till nästa gång! Men först, sova…

Yoga games del 2

En av de klasser jag sett fram emot lite extra var ”Hands-on assists” med Raghunath. Att assistera bra är både kul och givande för den som ger assisten och den som tar emot den, tycker jag. Det innebär alltså att med hjälp av händerna (eller i vissa fall hela kroppen) hjälpa en yogautövare att hitta rätt i sin kropp i en position. De behöver inte nödvändigtvis vara att komma djupare, utan kan också handla om att hitta rätt riktning, aktivera rätt muskler eller slappna av där du inte behöver vara spänd. Vi fick öva två och två, och fick byta kompis många gånger under klassen – vilket är bra eftersom kroppar är så olika.

Raghunath är en skön snubbe – en högljudd amerikan med italienskt påbrå, som varit munk i ett antal år men nu lever familjeliv med fyra barn. Han inledde klassen med chanting, och sedan kastade vi oss in i assisteringarna. En del av dessa kommer jag inte att använda på mina yogis på Actic Kista, så kan vi väl säga. Men kul att testa!

IMG_5035 IMG_5038 IMG_5041 IMG_5042 IMG_5049 IMG_5050

Efter hands-onworkshoppen var jag på en föreläsning av Jonathan Monks, ”The Power of asana”. Sedan var min lördagsenergi helt slut, och jag valde bort den sista klassen för att istället åka hem och ladda ny energi till söndagen. Kroppen var tung och trött, och jag hade inga problem alls att somna på kvällen…